Kyrkomötet Motion 2006:64 av Torgny Larsson
Förtydligade bestämmelser av valbarhetshinder för förtroendevalda

Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att utarbeta förslag till förtydligande av 33 kap. 9 § kyrkoordningen om valbarhetshinder för kyrkligt anställda.

Motivering

I samband med att den nya kyrkoordningen tillkom år 2000, beslöts att kyrkligt anställda med en tjänstgöringsgrad högre än 20 procent, inte skulle kunna väljas till de kyrkliga nämnder och styrelser de är direkt underställda. Detta innebär t.ex. att en anställd inte kan väljas till kyrkorådet i den församling, där han eller hon arbetar eller till kyrkonämnden i den samfällighet vederbörande är anställd. Inte heller kan en stiftsanställd tillhöra stiftsstyrelsen eller någon av stiftets nämnder. Likaså kan inte heller den som är anställd på nationell nivå vara valbar till Kyrkostyrelsen eller någon nämnd på nationell nivå.

Bestämmelsen tillkom som en följd av ett allt mer ökat behov av att förtydliga rollfördelningen mellan förtroendevalda och anställda. Anställda i kyrkorådet var arbetsgivare eller hade arbetsgivaruppgifter för sina arbetskamrater. Ibland kunde en anställd t.o.m. vara ordförande i kyrkoråd eller kyrkonämnd. En kyrkoherde kunde då bli både över- och underställd en och samma person.

Behovet av en förändring var uppenbar, inte minst mot bakgrund av den förändring av arbetsgivaransvar som skedde då kyrkans relation till staten förändrades. Det rådde en bred enighet inom Kyrkomötet av behovet av en förändring. Även ledande företrädare inom Församlingsförbundet pekade på orimligheten i då gällande ordning. Problemet var hur man skulle göra med de förtroendevalda som arbetade ett fåtal timmar eller kortare tid. T.ex. borde en kyrkorådsledamot rimligtvis kunna ha barntimmar några timmar per vecka eller rycka in som vaktmästare i en kyrka någon söndag då och då.

Mot denna bakgrund enades man därför under utredningsarbetet som föregick kyrkoordningen att föreslå att hinder inte skulle föreligga om någon var anställd högst 20 procent av heltid. Både Kyrkostyrelsen och Kyrkomötet ställde sig bakom detta förslag.

Nu har det snart gått sju år sedan bestämmelsen trädde i kraft. I huvudsak har den fungerat väl, men behöver förtydligas. Som framgår av en artikel i FÖR, Församlingsförbundets tidning, nr 3/2006,

ställer regeln om max 20 procents tjänstgöring till problem. Ska denna beräknas på årsbasis eller bara för den tid anställningen pågår? Vi får en mängd frågor på detta tema. Kan jag vikariera två månader under sommaren som kyrkogårdsvaktmästare i min församling utan att riskera att förlora mitt uppdrag? Vår kyrkomusiker som arbetar halvtid ska vara tjänstledig i höst. Kan jag vikariera för henne nu när jag sitter med i kyrkorådet?

Eftersom praxis i form av uttalande från Svenska kyrkans överklagandenämnd ännu inte finns som vägledning, behöver bestämmelsen förtydligas i några avseenden.

1. Skall förtroendevald under kortare tid kunna vara anställd mer än 20 procent? I så fall hur länge? Skall nuvarande bestämmelse avse årsbasis eller alltid gälla högst 20 procent? Kanske det är rimligt att tillåta heltidsanställning en eller två månader under förutsättning att den totala arbetstiden under ett kalenderår är högst 20 procent av årsarbetstid.

2. Uppgifterna för ordförande eller ledamot i kyrkonämnd eller kyrkoråd bör inte få ges en sådan omfattning att de i realiteten är förtäckta anställningar på långt mer än 20 procent. Exempel finns på kyrkonämndsledamöter som fått arbetsuppgifter och arvoden beräknade på närmare 50 procent av heltid, ibland ännu mer. En sådan tillämpning är inte i enlighet med intentionen bakom bestämmelsen i kyrkoordningen. Uppgifterna som förtroendevald resp. anställd måste tydliggöras. Rollfördelningen måste vara klar.

3. Dessutom bör stiften uppmärksammas på sin uppgift att i egenskap av tillsynsorgan se till att gällande bestämmelser efterföljs.

Kyrkesund den 21 juli 2006

Torgny Larsson